§§§????

Trampar vargen på rättsstaten?
Mellersta Österbottens tingsrätt i Finland dömde 15.1.2015 tolv personer till villkorliga fängelsestraff för grovt jaktbrott och Vasa hovrätt förkastade samtliga jägares besvär utan att ens tillåta en muntlig behandling. Hovrätten har genom sitt agerande än en gång visat hur skarp hierarkin är i rättssystemet. Högst kommer statens intressen, sedan kommer tjänstemännens åsikter, och slutligen gemene man i den mån det ännu finns utrymme för rättvisa.

Vi kan givetvis påstå, att jägarnas avsikt var att avliva vargar som uppträdde såsom hundar. Därför måste man också se händelsen mot Perhos historia. Den lilla orten Perho har sedan 1993 drabbats av utplanterade hybridflockar som man ända till dags dato bekämpat med alla tänkbara medel. Fram till år 2000 var även de finska myndigheterna inblandade i hybridjakten och bidrog bl.a. med fällor för att fånga dessa kräk.

Sedan kommer vi långt in på 2000-talet och grovt jaktbrott skrevs in i brottsbalken. Detta skedde troligtvis under hård påtryckning från både EU och de lokala värnarna, och vindarna vände.

 

Jakten 19.1.2013
I januari 2013 angiver en ortsbo jägarna och polisen mobiliserar alla tänkbara resurser. Jägarna anhålls och förs till Karleby för förhör. De medgav direkt, att deras avsikt var att avliva dessa plågoandar men i förhörsprotokollen kan man läsa hur en av jägarna krävde att dessa djur måste undersökas, eftersom det inte var normala vargar. Han var erfaren vargjägare med erfarenheter både från Ryssland och Estland. Två av de övriga jägarna hade bett om att vargarnas ursprung skulle klargöras, men polisen noterade inte deras önskemål.

I en intervju av jägarna som publicerades i Österbottens tidning drygt två veckor efter jakten skriver tidningen:

En av de misstänkta vargjägarna berättar i unik intervju om frustrationen över att inte bli tagen på allvar. Hans uppgift var att åka skidor i den klippiga gränstrakten mellan Perho och Halso och driva vargflocken mot skyttarna.

Det var ett svårt jobb, förklarar mannen som ÖT träffar på en Teboilmack i Kaustby.

– Jag fick dem knappt att röra sig. De här vargarna var så tama att de mest bara snurrade runt mig där i skogen. Ropar man eller klappar i händerna så springer de bara fem meter och stannar igen.

Det var helt uppenbart att det inte var fråga om normala vargar, utan med största sannolikhet avkomma till tidigare års hybridflockar.

Myndigheterna blir oroade
Det stod snabbt klart för de finska myndigheterna att det kan bli problem med dessa djur och därför kremerades samtliga kroppar innan försvaret fått någon som helst möjlighet att undersöka kropparna. Som tur var räddades skallarna.

I en rättsstats principer ingår att försvaret skall ha tillgång till alla bevis som kan påverka domslutet. Åklagaren och polisen får alltså inte förstöra bevismaterial som kan ha en avgörande betydelse för försvaret, men det struntade de finska myndigheterna helt i. Troligtvis hade ”rovdjursexperter” från finska Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) kallats till polisen och de i ett sitt utlåtande till polisen klassat dessa som hybrider eller hundar samt krävt att kropparna skulle kremeras. Ordern om att kremera kropparna har troligtvis kommit från Jord- och skogsbruksministeriet efter förhandlingar med VFFI.

Till försvarets förfogande ställdes bara några oklara fotografier där alla sådana drag doldes som skulle ha avslöjat eventuella hundgener.

 

Eirik Granqvist kallas in
Konservatorn Eirik Granqvist kallades in av försvaret för att forska i skallarna. Trots att mycket kritik riktats mot Eirik, har han internationella bemärkelser inom sitt kunskapsområde mera än någon annan i Finland. Han har också undervisat i anatomi på både Helsingfors Universitets Biologiska institution och på Veterinärmedicinska fakulteten.

Eirik konstaterade snabbt, att skallarna inte tillhörde äkta vargar och hans påstående fick stöd av VFFIs förra vargexpert Kaarlo Nygren. Då man ser bilderna på skallarna, finns det tydliga drag som vittnar om främmande gener. Några av dessa egenskaper finns med bilder beskrivna i boken ”Vargens Europa” av Kaj Granlund.

 

Ryska Vetenskapsakademin ställer upp
Eftersom tilliten till de finska myndigheternas pålitlighet snabbt raserades tog några aktivister kontakt med Ryska Vetenskapsakademin för att bestämma om de år 2013 skjutna vargarna var släkt med hybriderna från 1990-talet. Vavilov institutet är den organisation inom den Ryska Vetenskapsakademin som har hand om genetisk forskning av t.ex vargar.

Chefen för Vavilov Institutet i Moskva, dr Dmitry Politov fick dels prover från fyra hybrider skjutna i Perho 1994 och prover på de tre djuren skjutna 2013. Rapporten från Ryssland kom i augusti 2013 där det stod att läsa:

As to multilocus combinations of alleles in ##10-12 we can exclude #10 and #12 as having one parent from group A (##1-9) while #11 can be (but not necessarily is) a descendant of #2.

Denna rapport säger klart och tydligt att det finns ett möjligt släktskap mellan en av år 1994 hybrider (#2) och den år 2013 skjutna alfahanen (#11). En genetisk släktskapsanalys över flera generationer är inte pålitlig, men vad som var viktigt! Släktskap kan inte heller uteslutas.

 

Åklagaren reagerar
Resultatet av Ryska Vetenskapsakademins forskning läckte ut i medierna och åklagaren gick till ett antal respekterade genetiker, som alla entydigt sade att man inte med 8 markörer kan bestämma om det är en varg eller en hybrid.
Det var ju inte därför denna analys gjordes!

 

Förundersökningen
Förundersökningen innehåller flera märkligheter. För det första var det helt uppenbart att åklagarens vittnen hade kommit överens om en gemensam politik. Alla upprepade samma bevis som inlärda papegojor. Det stod klart att DNA är den enda metod som kan användas för att hitta spår av hund. Den finska vargpopulationen är ren och endast tre hybrider har påträffats i naturen – ingen kom ihåg hybridflockarna från 1990-talet. Det fanns märkliga påståenden att läsa i protokollen. En av VFFIs ”vargexperter” försäkrade att alla vargar alltid har svarta klor och hänvisade till Dmitry Bibikovs bok. Då polisen frågade hur man skall se på vargar med gula klor säger han: ”då måste man avgöra saken med en DNA-test”.

Man kan också läsa hur professorer inkallade av åklagaren försäkrar att alla hunddjur som lever som vargar i våra skogar skall anses vara vargar oavsett hur dom ser ut eller varifrån de kommer.

Åklagaren förseddes med sk. FCA-analyser, som klart visade, att de finländska vargarna utgjorde en från hundar distinkt population. Hundarnas genetiska spridning var på denna bild 1/10 av vargarnas vilket rimligtvis borde tolkas så, att vargarnas genetiska spridning är betydligt större än hundarnas? En mops är alltså genetiskt närmare en stövare än två slumpvis valda vargar.

 

Rättegången
Eftersom kropparna hade förstörts beslöt domaren att åklagaren endast behöver bevisa att DNA är tillräckligt för att definiera de skjutna djuren som rasrena vargar. Utifrån detta byggde försvaret upp sin strategi.

Åklagarens vittnen trädde fram och alla repeterade sin hemläxa inför domstolen.

Dr Jukka Bisi var på 1990-talet chef för Österbottens viltvårdsdistrikt och han påstår under ed, att det inte funnits några hybrider i Perho efter år 1994. I sitt jobb på 1990-talet måste han ha varit medveten om de hybridfällor som placerades av myndigheterna i Perhos skogar och jakten med fällor pågick till 1998 – dessa fällor finns fortfarande kvar i skogarna. Jukka Bisi hade också skrivit i en artikel från 1995 att det fortfarande fanns hybrider i Perho skogarna.
Detta säger han under ed!

Han kom också ihåg att nämna att det bara fångats tre hybrider i våra skogar på 2000-talet.

Professor Jouni Aspi var genetiker på Uleåborgs Universitet och hade undersökt de skjutna vargarna. Han har i förundersökningen sagt att: ”alla vilda hunddjur som lever som vargar skall hanteras som vargar”. Professor Aspi anser också, att hybrider kan identifieras med hans metoder ända till den tredje korsningen mot vargar (F3). Vi bör här uppmärksammas på det faktum, att CITES fördraget som reglerar handel med vilda djur anser att först den femte korsningen från hybrid mot hund kan anses vara en ren hund.

I rättegångens protokoll noteras: ”han anser att F3 hybrider skall betraktas som vargar”.

Professor Aspi försäkrar också att den personal som tar emot kroppar av hunddjur och sänder vävnadsprover till hans laboratorium har tillräcklig kunskap för att skilja hybrider från vargar.
Detta är ett viktigt påstående som det finns anledning att återkomma till!

Som en refräng på vittneskedjan kommer professor Aspi ihåg att nämna om dessa tre unika hybrider.

Professor Hannes Lohi försäkrar att 17 markörer med en referenspopulation på 400 vargar räcker till för att bestämma om en varg är renrasig eller inte. Han anser dessutom att ett referensmaterial på 400 vargar inte påverkas om det innehåller prover från 20 – 30 hybrider.

Vargar som hittas döda i skogen eller blivit påkörda av bilister sänds till livsmedelsverket Evira där de undersöks och Evira tar vävnadsprover som sedan sänds till professor Aspi och läggs i hans referensdata. Veterinär Minna Nylund från Evira säger att hon inte har någon kunskap eller skolning för att kunna skilja mellan hybrider och vargar. Kolla professor Aspis tidigare påstående.

Ett intressant påstående som läckte ut ur Evira var: ”om ni bara visste hurudana djur vi tar in som äkta vargar”. Detta kom inte till tingsrättens kännedom.

Dataknutten Samuli Heikkinen från VFFI vittande om att det bara hittats tre hybrider i de finska skogarna varav en kallades för ”Ransu”. Han glömmer givetvis det faktum att han själv lär ha briljerat i medierna med en hybrid som avlivats några veckor innan Ransu.
Detta säger han under ed!

Kaarlo Nygren har under sin karriär som forskare på VFFI obducerat och undersökt ca. 130 vargar och hunddjur. Han säger under ed att alla hunddjur som kom in till forskningsstationen hanterades som vargar eftersom dom saknade instruktioner om hur man hanterar avvikande hunddjur. Sålunda säger han att det inte finns någon garanti för att referensdatat inte skulle innehålla hybrider.

Kaj Granlund anser att skallarna från de tre ”vargarna” uppvisar klara drag från hundar. Dessutom anser han att professor Aspis metoder i sig är pålitliga men de ger ett felaktigt resultat på grund av att referensdatat innehåller hundgener. Läs mera om hur en hybrid inverkar på referenspopulationen i Vargens Europa.

 

Domen faller
Samtliga jägare dömdes för olovlig jakt och motiveringen var följande:
• Tingsrätten anser att det finns hybrider i våra skogar även om de tror att hybrider inte klarar sig i naturen.
• Hybrider korsar sig endast med rena vargar i naturen. Varför kan inte hybrider korsa sig med andra hybrider?
• Det fanns inga hybrider i Perho efter år 1994. Baserar detta sig på Jukka Bisis utlåtande?
• Dr Dmitry Politov bekräftar (enligt tingsrätten) i sitt utlåtande att djuren från 2013 inte var släkt med hybriderna från 1994 – tvärt emot vad som står i hans rapport.

Utgående från dessa analyser anser tingsrätten att djuren som skjutits i Perho inte var hybrider utan rena vargar, men tingsrätten skriver att man inte kan utesluta att djuren som skjutits inte var F3 hybrider. Tingsrätten anser också att F3 hybrider skall klassas som äkta vargar eftersom deras avkomma inte äventyrar vargpopulationens renhet.

Tingsrätten anser sålunda bevisat att de genetiska metoderna är avgörande och varken morfologi eller beteende har någon betydelser.

Hovrätten förändrar inte domen.

 

Kommentarer
Domen visar klart hur myndigheterna tvingar fram ett resultat som är rumsrent och polerar Finlands bild inom EU. Man frånser helt den amerikanska forskarens Clayton Dethlefsens utlåtande då han hörde om domen.

It is embarrassing to Finland and the Finish scientific and academic communities when a Judge makes decision based on completely false logic and/or fully flawed conclusions. Especially when he emphasizes completely irrational concepts and publishes statements in legal decisions.

Such illogical conclusions do not support any decision especially the decision he has made, but they do reflect a previously established agenda where the defendants were guilty before the trial even commenced. Too the content and context of his published ideas completely Bastardize Real Science and Scientific Research.

I certainly hope that the appellate court over turns his decision because if they do not Finland is likely to be considered on a worldwide scale a second rate scientific and educational community, that is a community that cares little for true scientific research and/or scientific truth.

 

Några kommentarer för att styrka Claytons åsikt:

• Hovrätten säger: “Man kan inte ge djurens beteende någon betydelse i artbestämningen”. Tingsrätten har emellertid i sitt utlåtande konstaterat att alla vilda hunddjur som lever i våra skogar och som innehåller hund upp till 12,5 % anses vara äkta vargar. Här definieras vargen dels via sitt beteende (vild) och dels via sin genetiska makeup (hybrid), och sålunda ger domstolen själv beteendet en central roll i artbestämningen. Utan detta krav på beteendet skulle också tama varghundar kunna klassas som rena vargar.

• Den genetiska artbestämningen fick en avgörande roll i domslutet eftersom myndigheterna i ett tidigt skede förstörde det material som entydigt hade talat för eller emot en hybridiseringen. Ordern tycks ha kommit uppifrån och domarna verkar helt enkelt vara beordrade att döma jägarna till vilket pris som helst.

• Artbestämning med dna är en jämförelse mellan individen och en referenspopulation. Trots att tingsrätten fastslagit att dna-analys är vad som gäller, framhäver åklagarens vittnen att hybrider inte kan slinka in i det anonyma referensmaterialet eftersom proverna tagits av personer som kan skilja vargar från hybrider på basen av utseendet. Denna grova paradox (!) i resonemanget borde väcka varje seriös domare.

• Varför har ingen uppmärksammat två personers möjliga mened i fallet? Domslutet baserar sig på att det inte funnits hybrider i Perho efter 1994 enligt Dr Jukka Bisi. Mannen var ju medveten om att hybridjakten pågick till 1998.

• Har VFFI forskaren Samuli Heikkinen uppvisat i medierna en skjuten hybrid som han plötsligt glömt bort?

• Varför förvränger tingsrätten Dr. Dmitry Politovs utlåtande? Skulle åtalet fallit om på detta utlåtande?

• Hur tillåts några domare att skriva om definitionen av vår gråvarg så att den strider mot gällande internationella avtal om arternas beskydd? Är artbestämning med DNA bara till för att våra myndigheter skall kunna spela ut gemene man i detta elaka spel?

Hur hade ett europeiskt land som Finland eller Sverige hanterat utfallet av denna rättegång i sina medier om det hade hänt i t.ex. USA?

Harry Fredriksson
Ansvarig utgivare