Nya projekt varg

Övriga effekter av vargens predation på vilda bytesdjur är (l0) I Den sanitära effekten, urvalet av sjuka och skadade djur. Finns det ej rovdjur dör dessa i regel till följd av sjuk dorn, skador eller undernäring. Rovdjur gallrar ofta bort de sjuka och skadade och risken för smitta minskar. I Sverige har vi mycket lite sjukdomar bland större vilt, däremot förekornmer skador orsakade av exempelvis jakt och trafik. 1975 dödades över l 850 älgar i trafiken. II Då vargantalet i förhållande till bytesdjuren i ett område överskrider ca l varg/12.0 00 kg bytesdjur medför vargens predation som regel en reglering av bytesdjurspopulationen. Ett exempel på detta är älgstammen (moose) på ön Isle Royale i Övre sjön i Nordamerika. Innan vargarna pånaturlig väg, komtill ön på fyrtiotalet fluktuerade öns älgstam kraftigt. Utan predatorer skedde ohämmad tillväxtav älgstammen tills sjukdom och näringsbrist fick stammen att dala från 3.000 älgar ned till några hundra. Efter att vargarna koloniserat ön har älgstammen stabiliserats till omkring 1.000 djur. Samtidigt håller sig även vargstammen konstant omkring 20 djur. III Samtidigt med skattandet av en bytesdjurspopulation leder vargens predation sannolikt till ett ökat födelsetal hos bytesdjuret. rv Vargen har ofta stor betydelse för andra arter, som fr s under vintern har svårt att själva skaffa sig föda. I Sverige gäller det främst björn, järv, fjällräv, rödräv, örn korp och en del andra fåglar, som kan utnyttja vargens måltidsrester. 4.1.1. ÄLG Älgen är ett av de största byten vargen kan leva av. Finns de bytesdjur i något lägre viktklass att tillgå är älg ett byte som oftast kommer i andra hand. Det finns dock exempel där vargen mycket väl anpassats till älg som huvudsakligt byte. På Isle 127