Nya projekt varg

8.1. MED VILDFÅNGAD VARG Eftersom vargarna är få och därmed svårfångade i Finland återstår endast Sovjet som ett tänkbart område varifrån man skulle kunna införa varg. Från sovjetiskt håll har man erbjudit Estniska vargar. Det är emellertid osäkert om de kan betraktas som lika de fennoskandiska. Skall vargar släppas direkt efter iniångandet stöter man på en del svårigheter. De kan bli rastlösa och vandra långa sträckor vi . lket försvårar kontroll. Tidigare försök i USA med åt . erinförande av varg med vildfångade djur har visat, att vargarna börjar söka sig tillbaka i riktning mot sina tidigare hemtrakter (12). Man är också beroende av att det finns vilda vargar att tillgå då återinförsel blir aktuell. Slutsatsen blir att man i första hand inte bör satsa på att släppa vildfångad varg vid en återinplantering. 8.2. MED VARG UR FÅNGENSKAP Att släppa ut varg ur fångenskap är troligen betydligt säkrare och lätthanterligare än att flytta vilda vargar. Framför allt torde de vara lättare att få ortstrogna efter utsläppet. SNF har organiserat uppfödning av fennoskandisk varg i fångenskap. Tyvärr är utgångs materialet väl litet. Samtliga vargar uppförda i stamboken är avkomlingar efter två vildfångade kullsyskonpar från Finland och Sverige. Det är därför önskvärt att få in ytterligare blodslinjer. Givetvis krävs det attvargarna innan utsläppet får möjlighet att vänja sig vid ett fritt liv. Vargar som vistats i djurpark bör inte släppas ut, utan endast generationer som vuxit upp i ett större ”vi1tmarkshägn”Att återinföra varg med hjälp av djur uppfödda i fångenskap är sannolikt den bästa vägen till en fritt levande svensk vargstam. 138