Nya projekt varg

4) Hållandet av en vargstam i stt hägn omfattande vargarnas hela revir. Hägnet måste kunna rymman vargstam som är så stor att risken för inavel kan undvikas. Detta kräver mycket höga kostnader för uppförandet av hägnet, underhåll och bevakning. Av dessa alternativ torde 2 vara det lämpligaste med hänsyn taget till de både biologi och ekonomi Dessutom kräver detta alternativ liten arbetsinsats för underhåll. Med den erfarenhet vi har idag är det svårt att säga var det ur såväl biologisk som ekonomisk syvinkel är lämpligast att ha en fritt levande vargstam. För att säkra den fennoskandiska vargens framtid krävs därför forskning främst med avseende på vilket bytesdjur som är lämpligast för vargen. Från den uppgiften kan man sedan härleda vilka ekonomiska insatser som krävs för hållandet av en fritt levande vargstam. 10.1. HUR STORT OMRÅDE KRÄVS FÖR BEVARANDET AV EN VARGSTAM? Under lång tid har den svenska vargstammen sannolikt bestått av endast 30-40 djur utan några märkbara negativa genetiska defekter på stammen. För att vara någorlunda säker på att kunna bevara en livskraftig vargstam krävs sannolikt en minsta population på uppemot 100 vargar. Under en övergångsperiod kan en del av dessa hållas i fångenskap. Med\en största kända naturliga täthet av varg per 25 km2 (10) kräver en stam på hundra djur en yta på minst 2.500 krn2, vilket motsvarar ytan av tex Sjauna fågelskyddsområde. Med en något lägre vargtäthet vilket torde vara realistiskt för ett mellansvenskt skogsområde skulle en areal på omkring 5 000 km2 sannolikt behövas. Ett område mindre än en åttiondedel av landets totala yta skulle således räcka för att behålla en stabil och livskraftig vargstam i Sverige. För att begränsa området delas det lämpligen upp i olika zoner. Innerst ett kärnområde där vargen är fredad eller om stammen är god, kanske med reglerad jakt. Utanför kärnområdet har 145