Den 12 februari 2020 arrangerar Svenska Jägareförbundet ett seminarium i Riksdagen på temat ”Svensk vargförvaltning i framtiden”.
Värd är riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD).
Mycket lägligt, eller välplanerat, dök det upp en öppen artikel i Svenska Jägareförbundets webb-tidning skriven av redaktören Madeleine Lewander. Artikeln är välskriven och återspeglar på ett talande sätt den situation som väldigt många befinner sig i.
Rubriken lyder:
”Hallå Makten! Ni har brutit kontraktet med oss här ute.”
I artikeln lägger hon hela ansvaret för dagens vargsituation på ”Makten”.
Hon citerar en filosof:
”Ni kan ignorera verkligheten, men ni kan inte ignorera konsekvenserna av den ignorerade verkligheten”
Jag läste detta filosofiska påstående med ett brett leende. Snacka om att kasta sten i glashus!
Jägareförbundet arbetade aktivt för ett återinföra vargen i våra skogar. Detta är en verklighet som ignoreras av Jägareförbundet.
Det fanns en gång en kommitté, Jägareförbundets Forskningskommitté, som var verksam vid den tid då vargen började att etablera sig i våra skogar. Detta är ett obestridligt faktum.
Av mailet framgår att en av ledamöterna hette Christer Borgh. Han deltog i egenskap av representant för Naturvårdsverket (NVV). Detta medför att alla handlingar från denna kommittés arbete är att betrakta som offentliga handlingar. Protokollen från Jägareförbundets Forskningskommitté har följdriktigt begärts ut från NVV.
Det kom aldrig några protokoll eller andra handlingar från Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket kunde inte återfinna några sådana dokument i sitt arkiv!?
Den misstanke jag länge har haft om innehållet i dessa protokoll stärktes härmed på ett markant sätt. Förmodligen finns i dessa protokoll uppgifter om hur det gick till när vargen återvände till våra skogar. Och av den anledningen har sannolikt också protokollen ”försvunnit”.
Det är angeläget att städa framför sin egen dörr.
När jag vände mig till Naturvårdsverket med begäran om protokoll och övrig dokumentation från Jägareförbundets Forskningskommitté så vände jag mig samtidigt också till Jägareförbundet – i samma skrivelse!
Svenska Jägareförbundet har ignorerat denna skrivelse!
Svenska Jägareförbundet är inte en myndighet (även om det många gånger uppträder som en sådan). Av det skälet finns ingen skyldighet att officiellt visa upp protokoll eller andra eventuella handlingar från arbetet i kommittén.
Å andra sidan anser jag att Jägareförbundet har ett ansvar och en skyldighet gentemot allmänheten (skattefinansierad verksamhet) att visa upp dessa handlingar.
Och förresten, varför betala medlemskap i ett Förbund som ignorerar sin medverkan i att återinföra vargen i våra skogar?
All forskning bygger på noggrann dokumentation.
Eftersom Jägareförbundets Forskningskommitté redan i namnet avslöjar att kommittén bedrivit forskning så förutsätts att det finns en omfattande dokumentation rörande denna forskning. En representant från Naturvårdsverket medverkade i kommittén som garant för att kommitténs arbete blev dokumenterat och hans deltagande gav arbetet officiell status. Denna forskning är dessutom att betrakta som skattefinansierad verksamhet.
Kan inte Svenska Jägareförbundet uppvisa protokoll eller andra handlingar från Jägareförbundets Forskningskommittés verksamhet måste domen bli hård.
Då är tiden mogen för att dra in alla bidrag till Svenska Jägareförbundet.
Jägareförbundet erhåller många miljoner av våra gemensamma skattepengar varje år. Detta i sin tur leder till att Förbundet måste vara mycket angeläget om att visa öppenhet i all sin verksamhet. Detta gäller i synnerhet vargfrågan!
Är Jägareförbundet också ett slukhål för skattebetalarnas pengar? Vore intressant om Riksrevisorerna gör en ordentlig granskning av Jägareförbundets äskande om statliga medel som inlämnas varje år. Överensstämmer antalet redovisade medlemmar med det antal medlemmar som faktiskt betalt in sin medlemsavgift?
”Svensk vargförvaltning i framtiden” hamnar fel om den inte tar med sig sin egen historia.
Jag har vid många tillfällen suttit hemma hos Edvin Nilsson utanför Hagfors. I våra diskussioner har vi rört oss mycket i det förgångna och i det dagsaktuella. Edvin har varit ordförande i valberedningen i Svenska Jägareförbundet. Han var den som ordnade så att J-O Pettersson en gång i tiden blev den förste ordföranden i SJF som blev vald på demokratisk väg. Edvin ordnade också in Johnny Rülcker i SJF:s styrelse. Johnny satt som ordförande i Jägareförbundets Forskningskommitté vilket framgår här ovan av mejl från Jägareförbundet.
Jag saknar Edvin. Vi diskuterade många olika frågeställningar men var rörande överens om en sak.
… För att hamna rätt i framtiden måste man ta med sig sin egen historia.
Ansvarig utgivare
Harry Fredriksson
PS
Anmärkning:
Det kom en omedelbar reaktion på facebook
En bonde blev en lantbrukare och blev sedan en agronom…
För mig är det en och samma person och jag högaktar samtliga oavsett titel.
Så här står det skrivet på Kammarkollegiets hemsida:
”Regeringen bestämmer hur Viltvårdsfondens medel ska användas och beslutar årligen om vilka bidrag som ska lämnas till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård.”
Regeringen är för mig samma sak som staten.
Alla som betalar det statliga jaktkortet bidrar med medel till Viltvårdsfonden. Markägare betalar för att få jaga på sin egen mark. I mina ögon är detta att betrakta som en punktskatt som är speciellt riktad till den som är jägare.
De som bor i storstadsregioner och som vill ha varg är befriade från denna punktskatt. Här uppstår en konflikt mellan landsbygd och storstad.
Alla jägare, med få undantag, vill inte ha varg på sina marker. Ändå betalar de allra flesta jägarna plikttroget avgiften för det statliga jaktkortet.
Jägareförbundet driver inte i första hand jägarnas intressen utan prioriterar sitt eget intresse i form av största möjliga bidrag. För Jägareförbundets vidkommande spelar det nog ingen roll om det benämns statligt bidrag eller bidrag från Viltvårdsfonden. Bidrag är bidrag.
Här kan Jägareförbundets ansökan om bidrag ur Viltvårdsfonden läsas. Den är ställd till Näringsdepartementet som är en del av Regeringen. (För mig är det liktydigt med Staten).
Här kan Regeringens (Statens?) beslut läsas.
DS