Det har under två decennier stått klart för mig att det funnits ett hägn i Aamäck, Hagfors kommun i Värmland. Den mark som hägnet funnits på kallades i folkmun för ”sågtanden” till följd av hur rågångarna ser ut på kartan.

Här framgår platsen för ett hägn som finns på flygfoto från 1986.

Marken ägdes av Uddeholmsbolaget, sedermera Billerud och STORA.

Civiljägmästare Johnny Rülcker arbetade som revirförvaltare av den marken från 1960 till 1986 då han gick i pension.

Under lång tid satt han med i Jägareförbundet Värmlands styrelse, bland annat som vice ordförande. Johnny Rülcker  var även engagerad i Hagfors jaktvårdskrets styrelse, bland annat som ordförande. Han var fram till sin död involverad i kretsens arbete, i rollen som sekreterare. Rülcker var även ordförande i Bergslagens älghundklubb i tio år.

Johnny Rülcker satt under tolv år i Svenska Jägareförbundets styrelse och var under nio år ordförande i förbundets forsknings- och förvaltningskommitté.

En sann historia
Under våren 2004 fick jag besök av ett trevligt par som ville ha hjälp med att uppföra ett fritidshus.
De var nyinflyttade till Falun.
Eftersom jag arbetade som byggkonsult kunde jag hjälpa dem med bygglovsärendet och hantverkarhjälp.

När bygglovet beviljats var det dags att starta projektet.
Vi träffades på mitt kontor 2004-06-07 och gick igenom detaljerna.
Jag hade då fått veta att han nyligen fått anställning på Storas kontor i Falun.

Jag tog chansen och frågade.
- Du kan kanske ordna en skogsruta åt mig att få arrendera för jakt på Storas marker? Det behöver inte var något speciellt, omkring 2000 ha men fritt ifrån varg.

Då höjdes hans puls och ansiktsfärgen skiftade. Han var långt ifrån bekväm med att ha vargen i våra skogar.
- Jamen, sade jag, du vet väl att sanningen bakom vargens återkomst finns under taket på din arbetsplats?

- Det menar du inte, sade han. Då skall jag höra mig för lite grand.

- Ja, gör det, sade jag.

Det gick några dagar och sedan kom ett telefonsamtal. Jag anade att han ville något speciellt eftersom han började att prata om väder och vind. Så kom han till skott. Han hade hört sig för lite grand på sin arbetsplats om varg. Han hade snabbt fått klart för sig att det var en MYCKET het potatis som riskerade att påverka hans arbetssituation. Han rekommenderade mig att också lämna vargfrågan med motiveringen att det kunde slå tillbaka på mig själv. Det var absolut inget dolt hot utan ett gott råd kompisar emellan.

Detta tog jag som en bekräftelse på att jag har haft rätt i mina slutsatser.

Det är ett absolut krav att alla protokoll och övriga handlingar visas offentligt vad beträffar Jägarförbundets Forskningskommitté. Då kan sambandet mellan STORA, Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Naturskyddsföreningen bli klarlagt!

Harry Fredriksson
ansvarig utgivare