Zoologisk tidskrift

om något sådant, eftersom en vargflocksledare med tinif, i', vindriktningen driver klövdjuren mot den ;åä;. rutjno.t.i. och i första hand.inriktar sig ";;;;; på de-kraftigaste djuren, som springer i spet- sen för de övriga djuren' "-g"fig, ""g"färtga Uerat<ningar åsamkade varg för- hä?ö. ffitbrukät lg77 tlll en tummu av 30 miljo- ;;il;i (ca 200 miljoner svenska kronor)' Tilldetta -ari"lagi^ förlustär av vilda klövdjur' Av denna ffiäift";;ganiserade Rvska Fed'erativa R,epubli- f,r"t'ir":ror"Tstyrelse i fjoi i samarbete rL3d andra irrt."tt".uO" organisationer en konferens för att dis- il;;" en skärp-ning av vargbekämpningen' Man har ;;;;;i "" spåciell förordning och ett aktionspro- g'ää-iot "i'genomföra nödvändiga åtgärder' Häri inna. t "* ett beslut att omedelbart upprätta speciella ;;?il;;;;, att återuppliva den traditionella rvska ;iil;;t- ä.h stovarjikten på varg' Material fär- Jig.iafft också för närvarande för en ökning av skott- pengarna På varg. '-Ni", Iaåren skall nu inte för den skull dra slutsat- t"", uit-un i Sovjet bereder sig på att helt utrota ;ä;. I vårt land, där naturvården omfattas av största omtanke och som har skyddet av djurväriden inskrivet i den nla grundlagen hot3s rerkliqen inte vargen av utrotning. At,gärderna bor >e: : tt:t '1' -uihung. I en deliepubliker' som t ex \loldar.ien' a,,utg"i sedan längeskyddad av lagen Antaiet där a. r,ufif, och det finns ingen anledning till oro' Men i Kuruchstur, å andra sida, där boskapsskötseln är .t"Oa i snabb utveckling, finns inte mindre än 28 000 ,u.gut o.t här måste kämpen mot vargen föras i alla riktningar. HuritäUer man sig då til1 vargen i naturreserva- ten? I de reservat där ekologiska system är balanse- ruå" o.f-r självreglerande, kan det enligt vår upp{att- ning irrt" bli tul-o. att bekämpa vargen Det finns emillertid reservat, som fått stor känning av antro- ;;;.;" faktorer. Det har blivit säregna öar i kultur- ia,ärtup"t och kan visa sig vara ackumuiatorer' som ä."t ,ifi sig varg. Och dessa kommer givetvis att åri^0t..Å stoi skada på reservatets fauna' Här ,nar," rnu, alltså bekämpa vargen men detta fär en- dast ske under vetenskaplig kontroll och vtd varle tillfäl1e måste följderna av bekämpningen noga ana- lyseras. Underarter av varg Efter The Wolf av D Mech 1970' Vi presenterar här en lista över underarter inom arten varg iöiiiit"p"r. Dq;ar tramtaa friln Davi'd Mech (1970) och är en av flera förslag pe'u"Atturtsindelning' Andra- aylto5itqter redo- visar både färre o"t, iiä. ""derarter. vi t ar valt Mech's indelning eftersom den är en av de mest accepterade och spridda uppfatt- ningarna. Listan upptar det vetenskapliga namnet' auktorsnamnet inom narentes. d"t eneetrka namnttiamt kommentarer om storlek' äitåä;"il.Jrii"s och andra upplvsninsar av intresse' (J nderarter i l{ ordamerika anpassning till dess beroende av den storvuxna älgar- ten i Kennai. För att mer ingående beskriva arten' måste skinn och skallar mer noggrant studeras 1. Canis luPus alces ( Golcl.nan 19-11). Kennai Penin- 2. Canis luPus arctos (Pocock tS:S;. Vt"tuitle Island sula wolf. Denna i Alask a levande underart är känd wolf. Denna varg visar sig enbart i de arktiska områ- enbart genom skallar men dessa visar att det är en av dena av Melville Island och Ellesmere Island. Po- de största i nordamerika I evande vargraserna. Gold- cock beskriver den på basis av två skallar och Gold- Med dessa man (-41) trodde att dess Zoologisk Tidskrift stora storlek kunde vara en man har undersökt en skalle och ett skinn 49