Zoologisk tidskrift

har därefter hållit sig till denna ras med idag ett antal av 8 st vargar. Enda År[gen kommer ca 9 000 besökare for att titta på och i vissa fall bekanta sig med de stora djuren, ca 85 cm över manken. Vissa av vargarna, dä främst Uni en ståtlig varghona och unghannen Silas, kan besö- karna få träffa "på tu man tass". Dvs om vargarna finner besökaren intressant. Det är vargarna som får bestämma om de "tycker om" att träffa besökarna i Lungholm Ulvepark. Danmarks minsta djurpark är en av de få vargpar- kerna sclm finns i hela världen. Endast i nordamerika finns några enstaka. Att det danska forskningsparet valt kanadensisk varg, var rena slumpen. Man hade kontakt med Zilrich Zoo och fick på så sätt den första vargen, Samson. Grundlig forskning Både Britta Rothausen och Freddy Worm Christian- sen studerar vargarnas olika beteenden och har nu- mera inte längre specialiserat sig på någon enstaka egenskap hos ulven. Boken Vargen Simson (ZTs bokklubb) är inte resultatet av deras forskning men beskriver ändå deras fcirsta intima möte med varg på ett målande och intressant sätt. Till en början var deras forskning inriktad på en beteendejämförelse mellan hund och varg men var- garna gav så mycket mer att man inriktade hela sin forskning på vargen och dess flock. Resultatet har heller inte uteblivit. Nånga teorier har vuxit fram, och inom detta år kommer en diger sammanställning att utges, där de båda forskarna förklarar sina syn- punkter och teorier om bl a rangordningens roll och hur hannarna ofta hjälper till med både uppfostran och undervisningen av valparna. Freddy Worm Christiansen menar att avgörandet av en vargs position i en flock ofta kan vara ett ögonblicksverk. Vem som blir ledarhanne resp le- darhona (alfa-par) kan styras av en ren slump. Anla- get, menar de båda forskarna, ligger latent hos varje varg, men resultatet av en viss situation kan bli avgö- raide för vilket av de olika djuren, som intar den positionen. Många egenskaper finns hos alla djuren i en flock men omständigheterna gör att de utvecklas olika. Sj älvståindig forskning Varken "U, forskningen i Lungholm Ulvepark. De båda får m a o inget ekonomiskt stöd, men å andra sidan kan de bedriva sin forskning förutsättningslöst och utan någon speciell tidspress eller vinklad teori. Ett sam- arbete med internationella forskare har pågått sedan några år och bl a D Mech har tagit del av resultaten. Den primära id6n är att skapa information om vargen. De har visat att vargen inte är någon "ro- bot", dvs att även om likheterna hos många individer är stor, så finns det också många och viktiga olikhe- ter - individualism. Polishund Ett av parets mest uppmärksammade resultat är att de kunnat dressera en varg. Honan Uni är i Danmark polishund. Varghonan gick tillsammans med Britta Rothausen som föraren en polishundkurs och blev också klart godkänd. Man har alltså kunnat visa att vargen även har den kapaciteten, även om Brittas träning av Uni belönades mer direkt efter varje mo- ment än t ex hundarnas. Slutsatsen blev att en tam- hund i sig har en egenskap att hela tiden i möjligaste mån f<irsöka behaga föraren medan vargen är betyd- ligt mera självständig och måste veta att dess belö- ning kommer direkt efter varje moment. Detta me- nar forskarna är en helt ny sida hos vargen, som man inte vetat om tidigare. Vargmuseum Lungholm Ulvemuseum är nog det första och enda i världen. Här kan man få sitt lystmäte mättat vad gäller varg. Via foto och informationstext kan besö- karen studera vargen från dess ursprung fram till våra dagar, dess utbredning i världen, dess förföljel- se, forskning, uppgifter om olika vargorganisatio- åli] "".* i sagor och berättelser, varg på frimärke Museet är inrättat i Lungholm slotts gamla herr- skapsstall, där under vinterhalvåret slottets islands- hästar inkvarteras. Det är öppet under hela sommar- halvåret och de båda forskarna står till forfogande vad gäller frågor och uppgifter under rundvand- ringen. Vargarna får en daglig runda i parken, fcir att deras nyfikenhet och deras intresse skall stillas. Man låter då varje individ få lukta och undersöka varjehanda litet grässtrå eller blad som de finner intressant. "Det är viktigt att varje promenad blir menings- fylld for varje individ", menar Freddy Worm Chris- tiansen. ! I Zoologisk Tidskrift 57