Zoologisk tidskrift

Folkmedicinsk anviindning av vargen Vargen var ett djur med. som man ansåg, en de1 magiska egenskaPer som påverkade människorna deras dagliga 1iv. Vargarn a blev därvid ,sr+:,:ä§l i an- vändningen inom den folkliga läkekonsten, delar som tilivaratogs var kÖttet' strupen, lungorna' levern. hjärtat, fetter och Bla spädbarns tänder att man gned runt ville man lindra man onda tanden mot även giftiga hjälp- nerver Av fettet ( mot fros- sätt om drama- är för det mesta de som på det ena eller angrepp, men det utan mänsklig inbland- det troligt att det förelig- till sägnerna - att det är supranorm ala händelser som fått en dramatisering med , samt en stiliserad form förmågan att döda människor , troddes äga en del , de var mer än vanliga det sådant som går utöver , udda, som stannar kvar i sig att en varg som inte beter den skall göra. Vargar och tittade in i fönster, uPPlevde blev anklagade för att sk-v-dda vargarna' men många gånger tog-man dem till hjäip för att b1i av med varg- plågan. ''I'lri forsår söLlcr ottl L tideiictint irrg 'r'i-i'; r ';'i-i-- rta en litert fticka. I en liten J/ll!'tl ÖLi'/(/c cti i'trtriii t':"; o*å barn. En kt'äll skulle den 7-Ari.qtt .flickan go ut €tiir ved medan modern batlrtde den ntinsra' E.fter ert sttot'i hi,örde motlern ett skrik utifrårt' Hon ntsade ur oclt.iick se en varg släpa ivög nted flickan Modern spr.ong -i|rr, *rnlunå, int, iinno ifatt' Då kom hon utt..rönka få borrr, i badbalian. Hon rusade in' men försent' Z.en litla hade drunknat i badet' Morgonen därpå farttt de vid. sökandet endast några kliidestrasor och några irrrr*u efter den lilla flickan, som hon hetre Gunnel fick platsei heta Gunnelfall, men kallas numera Gun' nersfall." Brev odaterat; ur boken " J eoori Larsson ber1ffar" Många av våra gamla folktraditioner har gått i gra- ,"" å"a den "nla" tidens intåg, när bondesamhället splittrades och industrialiseringen tog fart' Den em- plriska vetenskapen har tagit kål på många.trosföre- stalningar och fårtsätter göra det' Mycket har också glorts fär att ta kål på vargen som djurart' och myc- [Li gott fortfarande, trots att den nu är så sällsynt i Sr"frg" att den kan räknas på handens fingrar' Där- för misstänkte man att folktraditionerna om vargar skulle gå samma väg, men det färska Projekt Varg- materialet visar att mycket fortfarande är levande i folks minnen och det tycks lätt blossa upp igen så fort ,u.gar ri.a, sig. Det som sitter djupast hos många är nofskracten, "vargskräcken", rädslan för det onda' peisonifierat med vargen men även förargelsen av äess intrång i värt privatliv genom "husdjurs- stö1der". Vi beöver inte gå längre tillbaka än till den 15 ianuari 1984 för alt konstatera att vargskräcken i irogsta grad lever. Då kunde man bl a i Dagens Ny- treär tÄa om en familj i norra Värmland, som inte uaguae låta sina barn gå ensamma till skolan sedan maln sett ättavatgar jaga en ä1g över en väg i närhe- ten strax efter julen 1983. Vargen har även tidigare tagit får vid deias gård. Vargskräcken-blossade även upip i finanO i januari 1976 i Vattimo kommun' nära dän sovjetiska gränsen. Många av kommunens barn kom intä till skolan, då de och deras föräldrar knappt vågade gå utanför dörren. Bästa botemedlet mot vaigskräcken var, menade man, att utrota vargen' Nåfra attacker mot barn eller vuxna skedde aldrig då, men en del hundar strök med' Vi ser att det finns en hel del traditioner om vargen i Sverige. Den har med andra ord påverkat oss starkt i gångän tid och fortsätter med det också i modern tid, varhelst den dYker UPP' som I man kom telser Ensk och det var något sPeciellt man stoff till dramatiska vargberät- Flicka med stickbloss går ett ärende över gården' tas av vargen. Modern rusar ut och minsta barnet drunk- ,ru". d"ttu är en spridd sägen med en i huwdsak nordlig till västlig utbredning, en s k vandringssägen' 9 Zoologisk Tidskrift Vad mormor bertittade