Zoologisk tidskrift

h w T grupp av effektiva jägare, som leds av alfaparet och några av deras äldsta ungar. Andra kommer med på jaktturen utan att delta i själva jakten och de håller sig definitivt undan siälva dödandet om bytet är ett stort och farligt djur, som t ex älg. Nya flockar bildas när garnla splittras av olika orsaker. Orn antalet djur i en flock blir alltför stort för att jaktområdet skall kunna försörja alla indivi- der, så ger sig nyss könsmogna vargar iväg - frivilligt eller ivägkörda - tillsammans med några iildre diur ocl.r kanske några juveniler (icke könsmogna indivi- der) till ett annat område. Å anclra sidan kan ett överflijcl av bytesdjur innebära att vargpopulationen anpassar sig till bytestillgängen och sprider sig i en sorts expansiv fas. En underordnad rnedlem - kan vara i en ålder mellan 10 rnånader och fyra år - skulle då kunna bryta banden med huvudflocken och söka focla i bufTertzonen längs revirgränsen. Här skulle den be- finna sig i zonen emellan sin egen och en annan flock. F(irdelen är naturligtvis att det områclet z[r mycket mindre frekvente rat av hiigge flockarna irn de centra- la reviromriiderra. Eftersom liknandc inclivider av (helst) motsatta A, I de nordliga delarna av Nordamerika och Asien ,finns ljusa och helvita underarter, vilket ger en del begränsningur i det v is ue lla kommuni kalionss v,e te me t. könet från andra flockar kan bryta sig ut pzi samma sätt, finns det stora möjligheter att de kan mötas och bilcla par. Orn de tyckas, kan de börja doftmarkera, yla tillsammans och börja etablera ett nytt men litet revir. Framgångsrik fortplantning med fortsatt ök- ning av clen nya flockens medlemmar gcr ökat sjzilv- förtroende och en gradvis ökning av reviret - på bekostnad av de angränsande reviren. Den "ensamrne vargen" representerar en tredje spridningsmetod. I detta fall skulle en ensam varg vandra förbi n.rånga revir för olika flockar - ibland över en yta på mer än 5 000 km2 - för att leta efter ett område, som inte är ockuperat av andra vargar, eller möjligen en del av ett större revir, som sällan besöks av revirinnehavarna. Här mziste den ensamme var- gen chansa på nzigon annan ensam varg som partner innan den kan kolonisera sin egen hit land. Under vinterrnånaderna kommer alfahonan i en etablerad flock i brunst och clet iir hon sorn leder flocken - ofta i en lzing rad - runt i reviret. Under en fjortondagarsperiod ioljer alfahannen tiitt intill hen- Zoologisk'f irlskrifl rfr ,i d* ffi t %,r,