Zoologisk tidskrift

ID]UW av Hans-Ove Larsson agens vargar i Projekt Varg-populatio- nen (den årliga vinterpopulationen uppgår till mellan 70 90 individer) har samtliga sitt ursprung i tvä viltfångade syskonpar från 1950 och -60-talet, ett svenskt och ett finskt. Med ett stort undantag: två tikar (systrar) är importerade från Ryssland och in- tagna i avelsprogrammet. De härstammar från två viltfångade föräldrar och är alltså första generatio- nens fångenskapsfödda. En av dem har fött två kul- lar i Skåne djurpark och från den avkomman (50/50 rysk/svensk) är i december 1984 en tik överförd till Borås djurpark och en tlll Lycksele diurpark för vida- re avel. Den smala avelsbasen i den urpsrungliga, fenno- skandiska populationen, med två syskonparningar i botten, har lett fram till en del inavelsproblem. Det allvarligaste som hittills visat sig är en form av med- född btindhet. Blindheten finns inte direkt vid föd- seln, utan utvecklas successivt under de första lev- nadsmånaderna. (Förmodligen har vi också fler for' mer av ögonlidanden hos de inavlade vargarna, men huruvida mcn kan härleda samtliga former till en genetisk utarmning - med en långt gången homozygo- tering, dvs dubblering av s k recessiva eller "svaga" anlag, som normah döljs av dominanta anlag (vid heterozygoti): recessiva anlag är ibland "dåliga" eller t o m dödliga i homozygot form är tveksamt. Åtminstone någon form är siikert J'örvärvad p g a Amne s oms ättnings - e lle r näring s p ro b le m. ) De blinda vargarna har visat sig kunna fungera någorlunda socialt i flockgemenskapen, och mycket väl lärt sig hägnets topografi, så att de kan röra sig nästan obehindrat, trots sitt grava handikapp. Fak- tum är att den ordinarie besökaren knappast kan skilja en blind varg från resten av flocken. Nu är det naturligtvis ingenting som vare sig djurparkerna eller Projekt Varg strävar efter - att visa och hålla blinda vargar. Ögonproblemen är dessutom ett symptom på de negativa effekterna av en långt gången inavel, som därmed måste åtgärdas. Misstankarna om att de ögonproblem som upp- täcktes pä allt fler vargungar de senaste åren hade sin grund i en inavling av stammen, väcktes av Bengt Ole Röken - veterinär pä Kolmårdens djurpark och till- lika anlitad av Projekt Varg. Tack vare den noggran- na rapporteringen och "bokföringen" av vargarna kunde man härleda det "dåliga" anlaget till det fin- ska syskonparet. Stamboken för vargarna inom Pro- jekt Varg förs av undertecknad, och med hjälp av de uppgifter som finns här, var det lätt att göra upp ett stamträd och kartlägga säkra och eventuella anlags- bärare. Med dessa fakta till hjälp kunde vi päbörja en sanering av vargstammen frir att minimera före- 28 Zoologisk Tidskrift r-=