Zoologisk tidskrift

Vem har nytta av vargen? Skata färrepresentera d" oppr.trr- 'fi' nistiska kråkfåglarna. som har et1 - brett näringsregisler och inte är sena ; att profitera på etl vargslaget byte. ' Korpar och kråkor brukar vara de första "asätarna" på plats efter en jakt. *rF ; ry I J .f G _+ \ örnarna är under vinterhalvåret mycket beroende av tillgången på ka- daver, lrämst kanske havsörnen. Öv- riga dagrovfåglar kan tillfälligtvis ut- nyttja kadaver, eller jaga de fåglar som lockas dit. {t + ,€' Småvessla De mindre rovdjuren - främst mårddiur - är inte sena att utnyttja ett slaget storuilt. Dessutom finns goda möjligheter till jakt på andra smådjur som lockats hit. . ,v, e 4F- F {t lli .E -r ?' * \- '', & kadav- \ Skalbaggarna förser sig från ren, och dödgrävarens frenetiska ar- bete med styckning och begravning av liken är välkänt. { rl x 3 Sork Även smågnagare - sorkar, lämlar och möss - utnyttjar ett kada- ver. De ägnar sig främst åt horn och ben. Flugor lägger sina ägg i ruttnande kött, och snart utvccklas de storzr, vita larverna som frossar på köttmas- sorna, och fullföljer förintelsen av kadavret. Fjällräv hade tidigare en större före- komst i fjällen, men minskade i sam- ma takt som vargen försvann. Orsa- kerna till fjällrävsstammens tillbaka- gång är flera, men den kraftigt mins- kade tillgången på vargslaget byte som fjällräven kunde utnyttja som näringskälla är en viktig orsak. Rovsteklar är en grupp insekter som förser sig med mat från kadaver, dock inte under vintern då de sover vintersömn- 3,1 Zoologisk T idskrilt n{