Zoologisk tidskrift

? t "_l I Resterna av vargens byte har stor betydelse som näringskätla för en lång rad andra djurarter. Bilden ger en antydan om de olika slags djur - och växter - som kan tänkas utnyttja ett slaget byte, i det här fallet älg. Uppställningen är schematisk och sannolikheten för att t ex en fjällräv ska kunna nyttja ett älgkadaver är mycket liten, eftersom de inte normalt förekommer inom samma områden. Renkadaver är fjällrävens skafferi. Varje bild på ett djur, eller en växt, ska ses som en representant för en rad likartade eller närbesläktade arter, Ugglor nyttjar sällan kadavren di- rekt, men har goda jaktmarker vid en slaktplats. o ao 4 r - a Trastarna är en grupp medelstora fåglar som drar nytta av kadavren - både färska och äldre, fluglarvsbe- mängda sådana. G CB €- q rEr Järven drar sig inte för att överta ett byte efter vargarna. Vid en direkt konfrontation över ett byte får dock järven dra det kortaste strået för det mesta. De huvudsakliga bytesrester- na för järven är renkadaver. Itt' tloz. sr -_ Mesar och andra småfåglar har ett välfyllt skafferi i vargens bytesrester under vintern. På våren kommer hå- ren från ä1g- och renkadaver väl tili pass som bomaterial. Rödräven är snabb på att snylta på vargens byte och håller sig gärna i vargarnas spår, trots att vargen dö- dar räv om den kommer åt. \ G Växterna får faktiskt också nytta av ett kadaver. De näringsämnen som frigörs från en ruttnande älgkropp ger ett skapligt kvävetillskott till en - givetvis - liten yta, och här kan man se en frodigare flora under ett antal år innan extratillskottet kramats ur och näringsnivån är som tidigare. lr Zoologisk Tidskrift 35 ,. l-= C( I