Hur ser framtiden ut
En riktig varg är lätt att känna igen i vår natur och man bör alltid betrakta den med vördnad. Vargen
är skygg till sin natur och i viss mån konsekvent i sitt beteende. Det finns klara regler för hur en
vuxenmänniska undviker konflikter med vargar under förutsättning att man kan hålla huvudet kallt.
Ryska forskare har påvisat att högst 30 % av vargarna är aggressiva och resten tar till flykten. En flock
attackerar ett möjligt byte bara om de aggressiva individerna inleder anfallet. När anfallet väl kom-
mer i gång reagerar hela flocken som en man. Hybridernas beteende kan man däremot inte förutspå
på samma sätt, utan det styrs av individerna i en tämligen lös och heterogen flock. En individ kan
anfalla utan att de övriga ställer upp, men det kan man inte heller taga för givet.
På slutrakan har vi alltid att göra med ett djur vars krafter är av helt andra dimensioner än den
vanliga hundens. En varg eller varglik hybrid biter med ett hugg av ett hickoryskaft på en yxa. När
en stor varg eller hybrid hoppar på en, kan man jämföra detta med att någon kastar en 50 kg säck
cement i famnen på en. Hur sannoilika sådana incidenter är när det gäller hybrider törs jag inte
säga. Tillåts hybriderna i skydd av vargens status att föröka sig, kommer vi med största sannolikhet
att se dessa "heliga byrackor"
ostört vandra på våra gator och vägar och ställa till en massa ofog.
Vargar och observationer
Det vore ganska vågat att säga, att hela vår vargstam består av individer med hundblod i sig. Det
finns emellertid forskare, som påstår detta och därför bör vi uppmärksamma oss på de egenskaper,
som är karakteristiska för vargar respektive hundar ute i naturen.
I början av 1990 -talet var det vanligt att vargarna tog till "harvärnet" genast då de fick vittring av en
människa. En sådan varg stoppade inte efter några hundra meter utan kunde fly tiotals kilometer.
Dessa vargar var i regel ofarliga och osynliga för människan.
Med hybridisering av vargstammen har vargarnas beteende förändrats. Flera observationer tyder på
att dagens vargflockar inte bevakar sina revir utan accepterar andra flockars närvaro. Det finns till
och med observationer som visar att individer vandrar från en flock till en annan. Dessa vargar är
inte heller skygga utan låter människan komma helt inpå sig innan de flyr - eller anfaller. Ofta flyr
de bara några hundra meter och lägger sig ner igen.
Det är helt klart att orädda vargar inte alltid är hybrider. Riktiga vargar närmar sig ocskå människ-
an enligt ett schema utarbetat av professor Valerius Geist. Många av de iakttagelser som gjorts på
landsbygden visar, att vargen följer detta schema.
Incidenten i Kolmårdens djurpark, där vargarna skadade en flicka då de rev henne i kläderna visade,
att dessa vargar kommit till fas 6 av 7 på Geists skala. Denna händelse borde ha gett en klar signal
till personalen att nästa anfall kan ha en dödlig utgång - vilket också hände.
Äkta vargar leker inte, de studerar sin omgivning och sina kommande bytesdjur.
En sannolik vison
Med största sannolikhet kommer vargstammen långsamt men säkert att blandas upp med hybrider
och till slut kommer den äkta gråvargen att försvinna från Europas skogar. Dagens blandningar är
har redan skridit så långt att naturen inte står i vägen för en naturlig parning mellan vargar, hybri-
der och hundar. Om DNA -analyserna följer denna process, kommer vi att inom en tidsperiod på
10 - 15 år se helt nya och exotiska varianter på det vi kallar för äkta gråvarg.
