på att den gotländsk populationen vid något tillfälle gått igenom en "flaskhals" dvs. att populatio-
nen minskat radikalt i storlek och på så vis även förlorat genetisk variation. Trots att de gotländska
åkergrodorna genetiskt är mycket olika andra populationer av åkergrodor var de morfologisk inte
särskilt olika. Detta visar, att det inte finns ett
matematiskt förhållande
mellan genotyp, miljö och
fenotyp sådant, att en förändring i miljö eller genotyp alltid skulle påverka fenotypen. Samma sak
gäller givetvis omvänt.
Evolution och förädling
Evolutionen driver varje population eller art mot ett för miljön optimalt mål. Då kampen om över-
levnad dominerar, minskar fenotypens variationer eftersom ett för miljön felaktigt utseende eller
beteende alltid minskar chansen att överleva och föra vidare de gener, som står för avvikelsen. Vi
kan återgå till isbjörnen och konstatera, att alla isbjörnar är vita eller svagt gulaktia. Samma kan vi
säga om dalripan (bild 4). En svart dalripa i Lapplands vinterlandskap är ett lätt funnet byte för alla
rovdjur, som letar efter en smaklig matbit.
Sådana arter som inte behöver deltaga kampen omöverlevnad i den vilda naturen, behöver inte heller
utvecklas i en av evolutionen bestämd riktning, utan kan genom en konstgjord förädling utvecklas
i en önskad riktning. Hunduppfödare avlivar varje valp, som avviker från de normer, som gäller för
rasen i fråga och på detta sätt hindrar han de recessiva allelerna från att ge upphov till några synliga
"felaktiga" egenskaper.
Hunden (
Canis lupus familiaris)
har av människan förädlats både i fråga om utseende och karaktär.
I dag finns det hundratals raser och en hundvän kan idag välja hundar på samma sätt som man
väljer andra bruksföremål. Den dag människan försvinner, kommer evolutionen att taga över och
hundarna kommer att delas upp i vinnare och förlorare. Vinnarna övergår till några livskraftiga
raser specialiserade på olika uppgifter i naturen och förlorarna går under.
Korsningsbarriärer
Korsningsbarriärer skiljer populationer från varandra, och förstärker den differensierande effekten
av mutationer och naturligt urval. Dessa barriärer delas in i pre- och postzygotiska beroende på om
de verkar innan eller efter befruktning. Fysiska barriärer, som vatten mellan öar eller bergskedjor
mellan dalar kallas för prezygotiska.Till samma kategori hör också beteendemässiga barriärer.
Det finns t.ex. närbesläktade fågelarter som skulle få fertil avkomma om de parade sig, men som
Bild 4. Dalripa i sommarskrud [28]
