hunden har den växt ihop och kan möjligtvis ses från sidan.
7. Överkäksbenets vingformade ben är hos vargen trubbig medan hundens är långt och krokigt
(A2, A3).
8. Vargen har en klar skåra bakom hjässkamen. Hos hunden saknas denna skåra (C1). På denna
bild saknas skåran, men den syns på bild 22.
9. Avståndet mellan hörntänderna på underkäken är betydligt mindre hos vargen än hos hunden.
I regel räknar man med att avståndet mellan vargens hörntänder motsvarar bredden av två
hörntänder (B).
För dessa bilder har jag använt riktiga skallar och fotograferat dessa utgående från Maija-Leena
Walléns och Mati Kals instruktioner.
En jämförelse av två kranier
Vi fortsätter med kranierna på bild 25. Dessa kranier har jag fotograferat ochmed ett bildhanterings-
program placerade på samma bild. I denna jämförelse upptäcker vi också på hur låg kunskapsnivå
den vargforskningen ofta befinner sig. Kraniet till vänster (A) tillhörde en varg, som fälldes i Savu-
koski, Finska Lappland. Kraniet till höger (B) tillhörde en varg fälld i Nedervetil, Finland år 2011.
Vargforskare har i sina analyser konstaterat, att varg B är en "äkta finsk gråvarg" trots att den var
relativt liten och "hundaktig". Hur enkelt är det inte att bevisa, att det sannolikt bara var fråga om
en "äkta finsk gråhybrid". Kanalen
oramen supramastoideum
är synlig hos varg A (A1) men inte
hos varg B (B1). Varg A har en tydlig skåra bakom hjässkammen
fossa nuchalis mediana
(A2) som
däremot saknas hos varg B (B2). Med denna enkla analys kan man påstå, att varg B har åtminstone
två hundaktiga drag, dvs varg B är högst sannolikt en hybrid. Vi bör dock notera, att de båda klipp-
Bild 24. Två kranier fotograferade bakifrån.
